Jag vet inte.. Du kommer hit äter å sover i ett dygn..
Jag vet att du mår dåligt i kroppen. Men du är inte med din dotter alls.
Knappt tittar åt henne. Hon undrar ju varför inte pappa vill busa som förr..
hon undrar varför du inte vill vara med henne.
Sen när du börjar må bättre å skulle kunna leka med henne.
Då drar du..
Du vill inte ta nått ansvar alls vad det gäller lillan..
Hemsk å säga men vet inte om vi ska kalla dig pappa längre..
Kanske bara Roger..
Jag visste vem jag skaffa barn med å ska inte gnälla..
Visste väl att det skulle bli så här..
När jag va lite då träffa jag min pappa bara ibland.. och det va skit svårt å säga pappa till honom. Det kändes bara konstigt å till gjort..
Men det är du själv som väljer vad du vill ha för kontakt med lillan å hur du vill att hon ska se på dig och tycka om dig..
Jag vet hur jag ser på min pappa och hur jag känner för honom..
" vem är främlingen som kallar sig för pappa.."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar