torsdag 22 april 2010

Grodan utan ben...

Hur kan man va iväg så länge å bygga upp nått nytt å sitta å säga att nu ska allt gå bra..
Å sen bara kasta bort allt och kliva rätt i skiten igen.. Man måste ju ha lite själv respekt..
Det är rent ut sagt för jävligt , man kan inte tycka synd om sig själv på det sättet man måste kämpa som vanligt folk.. Droger hjälper inte ett dugg..
Jag har då tappat all förtroende och viljan att hjälpa..
När man blir upp i åren vill man väl tillslut hitta lugnet å fixa ett bra liv..
Nej jag tycker det är sjukt å känner inget för det..

Vi går å väntar på att den lilla ska komma..Men hon är ett litet bus frö.. vill inte lägga sig neråt å komma ut..Men vi går på kontroller regelbundet för att ha koll på läget..

Min mamma har varit här å hälsat på också.. Hon har hjälp till att göra framsidan fin med blommor.
Sen har vi fikat runt lite här å där å sprungit på kupolen..

Är glad att min älskling har kvar förståndet att inte kliva tillbaks i skiten.. kanske han har rätta viljan denna gång.. Du är så duktig som kämpar emot å vill nått annat.. å att du verkligen vill ge oss å din dotter en chans att ha dig i sitt liv..
Jag beundrar dig varje dag som du går igenom drogfri..Känns som vi blir starkare å starkare tillsammans..Tack underbara du..

1 kommentar:

  1. det är riktigt förjävligt faktiskt, du ska vara stolt över din extremt underbart duktiga sambo som är så stark. Håll hårt i honom, han är viljan som ingen annan av dem har verkar det som. Tur att det var en som växte upp och tar ansvar för sitt liv. :) Hoppas det är bra med dej tjejen. Kramar

    SvaraRadera