Det verkar som om allt går åt skogen.. det känns som det är ett drygt liv som man aldrig får lugn å ro i..
Det är ständig oro ägna sig åt andra, fast ens egen familj kanske behöver mer vård..
Men jag måste bara bry mig i min Sanna å min hälsa nu innan barnet kommer..
Varför kommer aldrig det där lugna fina familje livet som jag tycker jag är värd att få denna gången.. känslan av att få komma i första hand oavsett vad alla andra gör..
Nej det finna alltid nått som stör eller massa ursäkter å anledningar hela tiden.. å det är hela tiden problem för nån annan som påverkar oss och vårat liv.. Jag orkar inte mer.. man måste tänka mer ego nu å tänka på sig själv..Man har gjort det man har kunnat, å gett det en chans i alla fall
Synd att det inte har varit lugnt runt om kring, just nu, denna gång heller..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar