Har haft en sån där jobbig period igen. Och det tar så på mina krafter för jag tänker å tänker på allt.
Går in i mig själv då å vill bara va i fred. Sen när allt löst sig kommer jag sakta tillbaka. När orken att va social kommer igen.
Vill bara tala om att det blir så ibland. Så ni inte tror att jag bara hör av mig ibland när det passar.
Jag är nog en period människa.
Det som är synd är att vissa saker under 8 år ska påverka mig så mycket. Att mitt liv ska dras åt för vad andra gör. Men det bara är så.
Älska mig för den jag är och inte för den du vill att jag ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar