Funderingar..

Bloggar rätt dåligt. Men de flesta verkar ha lagt ner mer eller mindre.
Finns liksom ingen tid. Ibland blir det ett och annat inlägg.
Önskar jag hade mer egentid..Men det är så mycket som ska göras hela tiden..
Undra om man orkar vecka in å vecka ut..

Varför får man som mamma dåligt samvete när man lämnar bort barnen.
Jag får det även när pappa Roger har den minsta. Blir stressad å tänker jag måste skynda mig å bli klar med det jag gör så jag kan ta lillan för honom.. Jag njuter aldrig å tar det lugnt när jag väl är fri.. Är bara stressad stressad stressad..Varför är det så?

Hur lång tid går gränsen för att fatta att man blivit förälder tro?
Kan det alltså ta längre än ett halv år.. ?
Har man verkligen knytigt an till barnet om det går mer än ett år.?
Det är väl inte svårare att va pappa än mamma...?

Kom på att jag klarat av min stora dotters halva uppväxt. Bara halva kvar tills hon normalt sett ska gå ut i livet å klara sig själv.. Å det gör mig stolt å glad att jag klarat första halvan i alla fall..

Mja ha! lite babbel vart det trots allt..

Ska krypa ner med John Blund nu.. så

Too de loo ..!